Det goda som jag vill, det gör jag ej

1. Det goda som jag vill det gör jag ej,
det onda som jag inte vill det gör jag!
Är detta Kristi sinne? Nej, o nej,
helt annat om hans liv på jorden hör jag!

2. Jag ville gärna ångra synden rätt,
och se, hur ytlig är dock all min ånger!
Jag ville leva på ett annat sätt,
men viker av och faller många gånger.

3. Jag ville tro på Herren Jesus Krist,
jag ville gärna tro av allt mitt hjärta,
men märker i min tro så mycken brist,
det gör mej oro, och det gör mej smärta.

4. Jag ville älska Gud av all min själ,
av alla krafter och av all förmåga,
men går så kall och stum och död likväl
och undrar vart den for, min kärlekslåga!

5. Jag ville söka Herrens ära blott
och verka troget, även i det lilla -
men ändå söker jag i stort och smått
min egen ära, ja, det är för illa!

6. Jag ville vila tyst vid Herrens nåd
och inte låta ängslig klagan tära,
men kommer jämt med mina egna råd
och låter inte honom bördan bära.

7. Jag ville lova Gud med muntert mod,
men ack, istället knotar jag så ofta!
Och ändå är han alltid lika god,
hans fotspår alltid av hans nåd ska dofta.

8. Jag ville ha min skatt i himmelen,
men samlar ofta skatter här på jorden.
Så käre Jesus, kom till mej igen
och lär mej riktigt att ta dej på orden!

9. Se, hos mej kämpar ständigt tvenne "jag",
men de kan likväl inte härska båda.
Ack, anden lider ofta nederlag
och köttet får blott alltför ofta råda.

10. Jag arma mänska, vem ska lösa mej
från denna dödens kropp som så mej trycker?
Min gamle Adam gärna hävdar sej
just när jag honom övervunnen tycker.

11. Men Gud ske tack, som segern åt mej ger!
I den som älskar oss jag kraft ska finna.
Så tjänar jag nu inte synden mer,
men ska i Kristus härlig seger vinna!

Text: Lina Sandell, bearb. A.H. 2016

Endast kärleken segrar

Text och musik: Arne Höglund

Guds Ande talar om en stad

1. Guds Ande talar om en stad
vid himlens gräns belägen,
som livets Gud i högsta grad
av hjärtat är benägen.
Han har ju själv dess grundval lagt,
samt genom alla tider sagt
oss dit den rätta vägen.

2. Det är en evig själafröjd,
det riket se beskrivet,
än mera är den själ förnöjd
som lever i det livet.
Låt oss till Skriftens tavla gå,
att där det mönster titta på, 
som är av Anden givet.

3. Se, Sion är ett lustfyllt land,
ja, Guds utvalda boning,
är byggt av Herrens högra hand
och köpt med hans försoning.
Dess grund är Jesu död och blod,
dess murar Schilos hjältemod,
regeringsform: förskoning.

4. Guds offerlamm monarken är,
med liv i varje åder,
med samma hjärtelag, som när
han dog för oss i nåder.
Han är den Högstes ende Son,
mer härlig, vis än Salomon,
och över Sion råder.

5. Och denna stadens borgerskap,
de yngsta med de äldsta,
de blivit ut ur dödens gap
förlossade och frälsta
och heter därför syndare
samt blir som helt ovärdiga
med rätta därför hälsta.

6. Här är ett allmänt syskonband
av Herrens Ande knutet;
mot varje bud från Herrens hand,
av världens synder brutet,
står ett banér på Sions berg,
som är med livets purpurfärg
i Jesu blod begjutet.

7. Man brukar Lammets vita dräkt
och tvår sej i den brunnen
som genom alla tider räckt,
med dryck för torra munnen.
I detta Guds Jerusalem
är burskap för varenda en
av Adams rot upprunnen.

8. Här firar man i ständig fest
hur Gud har mänska blivit,
och sedan vördar man därnäst
hans död, som liv oss givit,
uppståndelse och himmelsfärd,
hans Andes verk i denna värld
och målet han beskrivit.

9. En hårsmån våge ingen präst
sej här från instruktionen!
De säge: världens syndaräfst
klarerad är av Sonen.
De både när och fjärran frid,
de säge: Gud är mot oss blid,
ja, själva nådetronen.

10. Och därav brinner dag och natt
en eld som aldrig släckes,
ty den av solens ljusa skatt
vart ögonblick uppväckes,
den helga lågan heter tron,
som ock är landets religion
och Gud allena täckes.

11. Av denna eld en värme går,
som över allt sej breder,
den heter kärlek och består
i Jesu egna seder,
den åstadkommer frid och fröjd,
den gör varenda själ förnöjd,
en himmel dem bereder.

12. Det är ett saligt tidsfördriv
för kroppen och för själen.
I barnafrihets äkta liv
sej gläder frälsta trälen,
som har var dag en bröllopsdag
och inte fruktar för Guds lag
men undflyr otrosgrälen.

13. Till denna stad, till detta folk
sej världens ändar vänder.
Den helge Ande, nådens tolk,
dem budskap därom sänder.
Då kommer hedningarnas makt
och kungar byter bort sin prakt
i himlens arveländer.

14. Men detta folk av världens hot
kan stundom svårt förtryckas,
står vakande på rörlig fot
och väntar hädanryckas
från sommarskön men stormig strand
hem till sitt rätta fosterland,
där skall det bättre lyckas.

15. Fast under tiden är man nöjd
och sjunger mer än klagar;
med himmelsk glädje, evig fröjd,
de möter sina dagar,
de andar, som har kommit så
att i förbund med Herren stå
inunder nådens lagar!

16. O Jesus Krist, vår högsta tröst,
all nåds och godhets källa:
du har ju hela världen löst,
låt Anden din beställa,
att ditt utgjutna helga blod
hos många som emot dej stod
som lösen helt får gälla.

Text: Anders Carl Rutström

Musik: Wittenberg 1524

A C Rutström: 

Låt oss vandra i ljuset

1. //: Låt oss vandra i ljuset

liksom han är ljus,

vandra i Guds ljus ://

vandra i Guds ljus,

vandra i Guds ljus,

vandra i Guds ljus,

vandra i Guds kärleks ljus.

2. //: Låt oss älska varandra

liksom han har älskat oss,

vandra i Guds ljus ://

vandra i Guds ljus,

vandra i Guds ljus,

vandra i Guds ljus,

vandra i Guds kärleks ljus.

Text: Johannes (1 Joh. 1:8-9) Musik: Okänd

Lågorna är många

 


OBS! v. 2 fr o m 1986: "Grenarna är många, trädet är ett" (inte "stammen är en"), se nedan:
 

Text: Anders Frostenson 1972 (66 år), 1986

Musik: Olle Widestrand 1974 (42 år)

[Av upphovsrättsliga skäl kan varken text eller noter publiceras här än]

Tillsammans med Guds kärlek är som stranden och som gräset är detta författarens internationellt mest kända psalm. Bara O store Gud och kanske någon sång av Lina Sandell (Day by day?) eller Per Harling (Du är helig, du är hel) har, bland svenska psalmer, nått större eller jämförbar spridning.

På samma sätt är melodin Olle Widestrands mest kända - och då var han ändå på melodiernas område vad Frostensons är på texternas: en lika kreativ som produktiv konstnär med sinne för även de yngstas förutsättningar och behov.

Texten utgår i stor utsträckning (stroferna 3-5) från Paulus´ ord i 1 Korintierbrevet kap. 12:4-5 och 12-27. Inledningsraderna är enligt Frostenson själv direkt hämtade från Kyrkornas Världsråd i Genéve, i vars entréhall man kan läsa LAMPADES SUNT MULTAE, UNA EST LUX (Rune Pär Olofsson: ...och ett oändligt hem, s. 185, Skeab 1981). Den latinska sentensen alluderar i sin tur på Jesusorden "Ni är världens ljus"(Matt. 5:14) och "Jag är världens ljus" (Joh. 8:12).

Andra strofen hänsyftar på Jesusorden om vinstocken och grenarna i Johannesevangeliet kap. 15. Frostenson skrev faktiskt från början "grenarna är många, stammen är en" (som det också sjungs i de översta klippen här ovan), men fick kritik för att Kristus då inte verkade omfatta även grenarna (som i gamla översättningens ord: "jag är vinträdet, ni är grenarna"). Sedan kom (1981) den nya översättningen, och huruvida "vinstocken" rent språkligt omfattar även sina grenar vet jag faktiskt inte. Några kanske tyckte och fortfarande tycker att kritiken var petig i överkant, men Frostenson ändrade i varje fall till slut andra strofens "stammen är en" till "trädet är ett" (inte "stocken är en").

Hursomhelst hör psalmen som sagt till Frostensons mest sjungna psalmer, även om den s.k. verkshöjden kanske inte är så stor vad just Frostenson anbelangar. På sätt och vis är ju det mesta av texten Jesus´ och Paulus´ och den kunde närapå ha stått under avdelningen "Bibelvisor" i slutet av psalmboken. En stor del av psalmens framgång måste f.ö. tillskrivas Olle Widestrands kongeniala och dynamiska melodi (som han länge haft i sin telefonsvarare som ett slags personlig "signaturmelodi").

Bartolomaios var en karl

1. Bartolomaios var en karl,

som hade Tolomay till far.

I Kana fick han heta mer:

//: Natanael, Gud ger, Gud ger! ://

2. När han vid fikonträdet satt,

Filippos kom och påstod att

de nu Messias hade sett

//: i Jesus ifrån Nasaret! ://

3. "Men kan det komma nånting bra

från Nasaret?" Natanael sa.

Filippos honom övervann:

//: "Följ med och se det själv!" sa han ://

4. När Jesus såg Natanael, 

han såg en rak och ärlig själ,

som snart sa övertygat lugn:

//: "Du är Guds Son och Israels kung!" ://

5. Vi lever ganska långt ifrån

Natanael Tolomayosson.

Men tolv apostlars vittnesbörd

//: gav också här en riklig skörd ://

Text: Andreas Holmberg 22/8 2021

Musik: Lars Åke Lundberg

Jag sjunger min morgonsåmg

1. Jag sjunger min morgonsång
till Jesu ära,
det gläder mej dagen lång
att han är nära.
Hur skulle jag kunna här
gå runt och sucka,
när Jesus och himlen är
mitt liv, min lycka?

2.  Å härliga morgonstund
med guld i munnen!
Se, redan på fästets rund
är solen hunnen.
Och allting så härligt spår
att får jag leva
ska Gud under många år
ge ännu mera.

3. Så går jag till verket då
med mod i barmen,
av Gud ska jag visdom få
och kraft i armen.
Och kan jag det lilla så
med trohet bära,
så ska jag det stora få,
till Herrens ära!

Text: Matias Orheim 1909 (25 år), sv övers A.H.

Musik: Jonas Pettersen